Location! Location! Location!

Jag letar hus! Nej, inte till mig själv. Har redan hittat mitt drömhus. Nej, jag letar hus till mina romanfigurer. Ritar bilder av de hus jag föreställer mig. Skissar och skriver. Tänker ut planlösningar. Om jag ska kunna hålla reda på karaktärerna, vad de gör, var de är, så måste jag ju ha en given miljö för dem att röra sig i. Sen är det den omgivande miljön. Hur ser huvudkaraktärernas tomt ut? Hur ser det ut runt omkring, i närmiljön? Vilka bor där? Är det viktigt? Hur ser det ut i den lilla stan? Hur ligger butiker och annat i förhållande till varandra? Hur tar man sig dit? Hur långt är det? Även om jag inte tänker skriva in några långa miljöbeskrivningar i själva romanen så måste jag ju veta själv hur allt ser ut. Utgår inte från en faktisk miljö utan hittar på själv, även om jag tar bitar från platser jag känner till. Tittar också i inredningstidningar och böcker. Husen måste ju inredas. Vilken stil ska de ha? Hur hemmet ser ut säger ju en hel del om den/de som bor där. Det kan ju fungera som en metod att beskriva karaktärerna, eller i alla fall hjälpa till att förstärka bilden av vilka de är. Har dock inga Tolkien-ambitioner. Tänker inte hitta på ett eget land, med ett eget språk och egna folkslag ;) Hur höll han ordning på allt? Har aldrig orkat ta mig igenom hans böcker får jag erkänna, men jag är imponerad över hans kreativitet. Åter till handlingen...ska fortsätta leta hus. Kanske kan husknarka lite på Hemnet och få uppslag?

Sommarlängtan

Allvarligt talat! Varför all denna snö? Vad hände med växthuseffekten? Skulle använt ännu mer hårspray på 80-talet tydligen för nu är det för kallt! Skämt åsido...är en stor miljövän...men just idag är det så kallt i huset att jag går med tredubbla lager kläder. Det blåser ute och då märks det att fönstren behöver tätas om. Skulle ha gjort det i höstas, men då var det ju så varmt så vem tänkte på det? För att värma mig lite inifrån så att säga så har jag tittat på bilder jag tog av huset och tomten i somras. Åh vad jag längtar tills det blir så igen. 

Och så en bild på vår härliga strand! Här ska jag ligga och klura på nya bokidéer i sommar.

Såja, nu blev i alla fall jag lite varmare inombords. Det finns hopp. Det kommer en sommar!

Utmaning antagen!

Har fått en utmaning av Victoria på Ett skrivande lantliv

Utmaningen är att publicera den sjätte bilden ur den sjätte mappen i Mina bilder.  Så här kommer den:

Det föreställer en Airedalterrier och en Birmakatt som jag har tovat av ull. Gör det då och då på beställning åt folk som vill ha en liten modell av sitt husdjur. Just de här är i skala 1:12 (dockskåpsskala) men jag gör även större. Tur att det inte var en bild av nån gammal pojkvän som låg i den mappen *skratt*.  Har sådana också nämligen. Gud vet varför man sparar på dem? Den här var ju helt ok att visa.

Boktips! - How NOT to write a novel

Här ett litet boktips!: "How NOT to write a novel"

Har inte läst den men älskar reklamfilmen för den:

Gillar även det här omslaget:

Ska man låta skjuta någon i sin bok så ska det helst inte vara en kattunge. Ger inga pluspoäng hos vare sig förlag eller läsare antar jag ;-)

Vår och sår

Idag känner man att någon gång framöver blir det nog vår trots allt. Jag vet ju att det dröjer, även såhär långt söderut. Tror alltid att den ska komma i mars, men så kommer den i maj istället. Alltid samma sak. "Same procedure every year, James!" Men ändå.....Såg den första snödroppen på tomten igår, alldeles intill syrenbersån. Lite längre bort bland syrenerna var det fullt med småfåglar. Jättemånga och jättesmå. Gråhuvade med en svart och en gulbrun rand över ryggen. Har konsulterat mina fågelböcker men ännu så länge gått bet. De sjunger väldigt vackert också. Idag var de inte där, men jag hängde ändå ut en påse fågelnötter om de kommer tillbaka. Hoppas jag inte har gillrat en oavsiktlig fälla så att de blir lätta villebråd för katterna bara. En balansgång det där. Man vill ju pyssla om fåglarna och hjälpa dem med mat och så är det ju så trevligt att ha dem utanför köksfönstret. Men så är det ju det där med katterna. Får se till att hålla dem inne när det är som mest fåglar i närheten. För övrigt är det avmaskningsdags (säg det några gånger i snabb följd den som kan!) för kissarna nu så jag är inte jättepopulär för närvarande, för att uttrycka det milt. Min äldsta katt, Oliver (19 år i år!), har fått ett sår i huvudet. Upptäckte det igår. Det är inte så stort, men ser rätt djupt ut även om det inte blöder längre. Faktum är att det ser ut som om han kan ha blivit biten av en fågel, typ havsörnen som cirklar över skogen då och då? Attackerar de katter?  Det ser inte ut som han fått ett bett från en annan katt. Läbbigt. Han verkar må bra dock och såret ska nog läka utan problem. Har långt till närmaste veterinär men har en jag konsulterar per telefon. Rengör såret noga och ofta och avvakta är rådet. 

Så så är läget. Lite vår, lite sjukstuga. Bakar havrekakor och försöker få ordning på några detaljer i boken för att kunna komma vidare. Dags för en kopp te. Är på något vis både rastlös och slö idag. Lite ostrukturerad. Pratar runt och en massa strunt känner jag, så nu ska jag vara tyst ;-)

Veckans läsning - research i andevärlden

Snart ny vecka. Målet är att skriva klart det första kapitlet på ungdomsboken. Gör en hel del research parallellt. Boken har starka övernaturliga inslag så det blir mycket litteratur av det slaget nu. Väldigt spännande och intressant. Läser just nu en av auktoriteterna på området: mediet Sylvia Browne. Hade två av hennes böcker sen tidigare, men hade inte läst dem än. Är halvvägs genom "To the other side and back". Sen följer "Life on the other side". Har även två böcker av James Van Praagh ("Mannen som talar med andar" på TV4+) att läsa. Gjorde en bokbeställning hos AdLibris igår på ännu en bok av Sylvia Browne som heter "Besök från andra sidan", en bok av Allison Dubois (vars upplevelser TV-serien "Medium" bygger på) som heter "Kyss dem inte farväl", samt boken "Levande bilder från andevärlden" av Lena Ranehag (från "Det Okända"). Lär väl knappt veta vilken värld jag själv lever i efter att ha läst allt detta ;-) Tycker det är otroligt fascinerande. För mig är det helt klart att det finns liv både före och efter detta. Har nog alltid trott på det mer eller mindre även om jag länge var för rädd för att läsa om det och lära mig mer. Nu vågar jag. Ju mer jag läser ju tryggare blir jag i förvissningen om att det inte finns något att vara rädd för. Har inte tänkt att min roman ska bli nån skräckis utan mer en kärlekshistoria med mycket spänning. Vet så väl vilken karaktär jag vill att berättelsen ska ha. Hoppas bara jag ska kunna få till det så. 

Köpte även två romaner när jag ändå var igång: "Twilight" av Stephenie Meyer (första delen i hennes vampyr-serie) och "Innan jag dör" av Jenny Downham som ju också var en av förra årets succé-böcker. Känner att jag vill läsa in mig bättre på ungdomsbokssidan. Ska till biblioteket på onsdag och plocka ihop en hög för framtida nöjesläsning. Har även börjat läsa om en gammal favorit: "Skuggan över stenbänken" av Maria Gripe. Får flashbacks till barndomen då jag tillbringade timmar på biblioteket i Näsbypark med att läsa och låna. Minns ännu doften som fanns där. Biblioteket i Borgholm luktar likadant (de flesta bibliotek luktar nog sådär gott) och där kan jag också gå i timmar. Skulle kunna bo i ett bibliotek tror jag. 

En bok knackar på

Något märkligt har hänt. En ny bok har kommit och knackat på. En ungdomsbok. Hade fullt upp med den bok jag redan skriver, men så kom den här och bara trängde sig in. Jag har jobbat hårt på att hitta fokus och verkligen gå in i det projekt jag höll på med, men den här nya historien satte liksom foten i dörren och krävde att få bli insläppt. Nu har den tagit över. Den pratar med mig hela tiden. Om jag för ett ögonblick ger mig i kast med den "gamla" boken (som så sent som i går fortfarande var den "nya" boken...hm.) så avbryter den och ställer sig i vägen. Den pratar med mig i TV-soffan, vid middagsbordet och när jag ska sova. Gav efter och sa att: "Ok, jag ska lyssna. Berätta nu så skriver jag"... och ut kom flera sidor. Alla huvudkaraktärer är klara med namn och allt. Grundhandlingen är redan klar i stora drag. Det bara flöt på och det ena gav det andra. Det var nästan som att ta diktamen. Det stora jobbet med att faktiskt skriva själva boken är ju kvar förstås ;-). Men det var som att själva idén bara lade sig på plats och allt stämmer på något vis. Nu har jag dåligt samvete för karaktärerna i den andra boken som sitter där och säkert känner sig lite övergivna. Deras romanliv skulle ju just till att börja och nu sitter de i väntrummet och undrar vad som hände. Kan man skriva två böcker parallellt? De är väldigt olika så det skulle inte kännas så svårt att hålla isär dem, men sen är det ju det här med fokus. Kanske kan jag skriva de första utkasten parallellt och sen jobba på en bok i taget efter det? Jag kan helt enkelt inte låta bli den här nya historien. Den är både spännande och läskig och romantisk. Starka övernaturliga inslag. Tycker sånt är väldigt intressant och har haft tankar på att skriva om det någon gång. Inte trodde jag att det skulle bli nu. Men det går ju inte att stoppa sin kreativitet och lust. Man måste ju omfamna den och passa på när man har "flow". Det känns som att den nya boken skulle kunna bli den första i en serie till och med. Vad annat kan jag göra än hänga på och se vart det bär? Fortsättning följer.....